Milstolpe i elektrifieringen: nu växer antalet laddstationer förbi antalet mackar

Antalet laddstationer i Sverige har tiodubblats sedan 2014 och passerade 2 600 i november. Antalet bensinmackar hade sjunkit till knappt 2 700 i januari. När som helst möts kurvorna. Men laddstationerna är skevt fördelade över landet. Det visar Gröna Bilisters kommunala 2030-indikatorer.

Vid 2019 års ingång fanns 2 790 tankstationer för bensin eller diesel i Sverige enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige. I januari 2021 fanns 2 678 mackar kvar. Antalet har förmodligen sjunkit ännu mer sedan dess.

Antalet laddstationer har å andra sidan stigit från 2 350 vid ingången av 2021 till 2 611 den 30 november, enligt 2030-sekretariatets 2030-indikatorer. När som helst har vi fler laddstationer än tankstationer – kanske möts kurvorna redan nu i december.

Gröna Bilister ansvarar för en uppsättning kommunala 2030-indikatorer, som bryter ned denna utveckling på lokal och regional nivå. Där redovisas antalet publika laddpunkter per 1 000 invånare i alla 290 kommuner, samt antalet publika laddstationer per kvadratmil. En laddstation innehåller oftast flera laddpunkter, liksom en tankstation brukar innehålla flera bensin- eller dieselpumpar.

Antalet laddpunkter per capita är ett svar på frågan: Hur stor är chansen att jag hittar ett ledigt ladduttag i min kommun den dag elektrifieringen av bilparken slår igenom överallt? Hur väl rustad är min kommun för denna dag – som inte är långt borta?

Antalet laddstationer per kvadratmil besvarar en besläktad fråga: Hur långt måste jag i genomsnitt köra för att hitta en laddstation i min kommun? Har jag fog för att känna räckviddsångest?

Ett rimligt mål är att det bör finnas minst en laddstation per kvadratmil, helst med möjlighet till snabbladdning. Det innebär att man i genomsnitt måste köra en mil från en laddstation till nästa, men att man oftast måste köra betydligt längre. Laddstationer är ju alltid ojämnt geografiskt fördelade.

Allra flest laddpunkter per capita finns i landsbygdskommuner med besöksnäring (kommungrupp C8). Det är uppenbart att laddstationerna i dessa kommuner främst har tillresande turister som målgrupp. Laddinfrastrukturen är också väl utbyggd i storstäderna, med drygt två laddpunkter per 1 000 invånare. För övriga kommuntyper är utbyggnadstakten förvånansvärt jämn, med cirka en laddpunkt per 1 000 invånare.

Av detta följer att laddstationerna ligger glesare ju längre bort från tätbefolkade områden vi rör oss. I de utpräglade landsbygdskommunerna (kommungrupp C8) finns bara 0,1 laddstationer per kvadratmil. Med tanke på stationernas ojämna fördelning står det klart att vi ännu inte köra elbil bekymmersfritt i dessa delar av landet.

Mönstren går igen när vi betraktar laddinfrastrukturen länsvis. Överlägset flest laddpunkter per capita har Jämtland med drygt fyra, tack vare stor besöksnäring. Men utvecklingen beror också på framsynthet: satsningar på laddinfrastruktur kom i gång tidigt i denna region, bland annat inom ramen för projektet Green Highway.

Dalarna och Gävleborg ligger också i topp med ungefär 1,5 laddpunkter per 1 000 invånare, och ligger därmed i nivå med de tre storstadslänen. När det gäller antal laddstationer per kvadratmil ser dock situationen allt dystrare ut ju längre norrut i landet vi kommer. I Norrbotten finns endast 0,06 laddstationer per kvadratmil.

– Det är en svår nöt att knäcka att få till god laddinfrastruktur i glesbygden, säger Per Östborn, projektledare hos Gröna Bilister. Avstånden är stora, befolkningsunderlaget litet. Det kan vara svårt att få lönsamhet i en laddstation. Och utan infrastruktur drar sig invånarna från att skaffa elbil. Vi kan hamna i Moment 22.

Trafikverket har erbjudit stöd till dem som vill fylla i de vita fläckarna på laddningskartan. Ansökningstiden gick ut den 5 november. Myndigheten identifierade 87 platser där snabbladdning behövs. Det kom in ansökningar för 72 av dessa. I flera fall berodde det svala intresset på dålig förväntad lönsamhet, trots stödet.

– Det offentliga har ett ansvar att sparka i gång en önskvärd utveckling, säger Gröna Bilisters ordförande Marie Pellas. Staten, kommunerna och regionerna har redan bidragit till vår laddinfrastruktur. Men de måste ge utbyggnaden i glesbygden ytterligare en knuff framåt.

Källa: Pressmeddelande