Kartläggning av fordonsbatterier: ”Den stora vågen börjar 2030”
Antalet elfordon ökar snabbt i Norden. I en rapport för Nordiska ministerrådet har IVL Svenska Miljöinstitutet studerat vad som händer med batterierna när de är uttjänta och vilka mängder som är att vänta framöver. Elbilsflottan beräknas växa från en halv miljon förra året till fyra miljoner år 2030.
– Fram till idag har mycket få batterier från bilar och bussar samlats in. Den stora vågen med uttjänta batterier börjar 2030. Då gäller det att vi har väl fungerande återvinning på plats så att vi kan ta vara på de värdefulla metaller som ingår i dessa batterier, säger Lisbeth Dahllöf, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hur många litiumjonbatterier som samlas in och skickas till återvinning i dagsläget är svårt att säga eftersom även andra typer av batterier ingår i det som rapporteras in enligt Batteridirektivet. Men med hjälp av data om mängden batterier som når sin livslängd går det att beräkna hur många batterier som kommer att finnas tillgängliga för återvinning framöver.
De elbilsbatterier som används i dag kommer att finnas tillgängliga för återvinning någon gång mellan 2025 och 2030. Den stora vågen börjar 2030 då runt 50 000 enheter väntas nå slutet av sin livslängd. På grund av sin vikt kommer bil- och bussbatterier att dominera flödet vilket gör dem till de viktigaste att se till vad gäller materialåtervinning. Batterier för elcyklar och elscootrar kommer att finnas i stora mängder men de har låg vikt vilket gör att det inte bidrar lika mycket sett ur ett resursperspektiv.
Hur många batterier som i realiteten kommer att återvinnas beror på hur många batterier som samlas in och skickas för återvinning. Ett andra liv för batterierna i andra applikationer väntas bli vanligare i framtiden.
– Så länge det finns energilagringskapacitet kvar i batterierna kommer de förmodligen inte att skickas till återvinning, eftersom det för närvarande innebär en kostnad, medan ytterligare användning kan innebära intäkter, säger Lisbeth Dahllöf.
När det gäller återvinning och återvinningsteknologi ligger Kina före på grund av stora mängder begagnade batterier och betydande batteriproduktion. Återvinning sker också i Europa av kobolt, nickel och koppar med relativt hög effektivitet. Litium återvinns däremot inte i stor skala på grund av återvinningskostnader, relativt lågt råvarupris och låga volymer inkommande batterier. Den optimala återvinningstekniken, med hög återvinningsgrad av alla metaller i stor skala finns ännu inte.
– Det är alltså viktigt att utveckla återvinningsteknikerna vidare för storskalighet redan nu och inte minst med tanke på de batterifabriker som planeras i Europa och deras metallbehov. Viktigt är också att alla batterier verkligen samlas in och återvinns, säger Lisbeth Dahllöf.
Syftet med studien har varit att bidra med ny kunskap till de nordiska naturvårdsverken för att de ska kunna ge råd till den översyn av Batteridirektivet (EG, 2006) som pågår.
