Med rätt stöd kan 8 av 10 bilar vara laddbara år 2030

På fredag avslutas FN:s klimatmöte i Madrid. FN:s generalsekreterare António Guterres förhoppning om höjda ambitioner från flera länder har tyvärr inte infriats.

Bristen på politiskt ledarskap i den globala klimatdebatten syns med all oönskad tydlighet. En ljuspunkt är dock att EU nu verkar vilja ta på sig ledartröjan i detta politiska vakuum. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill att Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten år 2050 och lovar stora klimatinvesteringar det kommande årtiondet i en ”European green deal” med fokus på att innovation och teknikskifte ska skapa ökat välstånd och konkurrenskraft genom fossilfrihet. Sverige har redan anammat detta synsätt i de 13 färdplaner som hittills tagit fram inom Fossilfritt Sverige i ett steg mot att genomföra regeringens vision om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fordonsindustrin i Sverige är positiv till den höga ambitionsnivån och presenterar i dag, inom ramen för Fossilfritt Sverige, en färdplan för fossilfri konkurrenskraft med fokus på personbilar.

Fordonsindustrin vill med hjälp av färdplanen utveckla en process för ökad samverkan i hela värdekedjan och sträcka ut en hand till riksdag och regering för ökat samarbete så att Sverige uppnår det nationella klimatmålet om 70 procents minskning av koldioxidutsläpp från inrikes transporter till år 2030 jämfört med 2010.

För tekniken och lösningarna finns redan. I dag är drygt 20 procent av alla drivmedel som tankas på våra drivmedelsstationer runt om i landet fossilfria. Och i takt med att reduktionsplikten, som med lag tvingar in ökad mängd biodrivmedel, skärps kommer utsläppen att minska samtidigt som det ger starka incitament att investera i bioraffinaderier med inhemska råvaror från jordbruket och sidoströmmar från skogsindustrin.

Samtidigt är EU:s reglering av person- och lastbilars koldioxidutsläpp per kilometer ett helt avgörande styrmedel för att minska utsläppen inom trafiken med hjälp av energieffektivare lösningar. I Sverige har koldioxidutsläppen från nya bilar minskat med 19 procent per kilometer jämfört med 2010. Med nu beslutade EU-krav ska de minska med ytterligare 37,5 procent till 2030. Dessa höga ambitioner förutsätter en omfattande elektrifiering av fordonen.

Elektrifiering är en stark global trend och huvudstrategin för fordonstillverkarna för att nå det långsiktiga målet om en helt fossilfri fordonsflotta.

De flesta stora biltillverkare satsar i dag stora resurser på att utveckla laddbara bilar. Redan 2020 kommer 200 nya modeller på marknaden samtidigt som priserna sjunker och räckvidden ökar. Laddhybrider kommer att vara populärast den närmaste tiden men cirka 2025 kommer den rena elbilen att köra om. Produktion och försäljning av laddhybrider ses mer som en övergångslösning för att klara EU:s fordonskrav till 2021 och framför allt till 2025, men att sälja bilar med två drivlinor är i längden för dyrt både när det gäller inköp och underhåll jämfört med en helt elektrifierad bil.

Elektrifieringen är huvudspåret för nya bilar men det är långt ifrån det enda som händer. Allt fler dieselbilar som redan rullar på vägarna godkänns nu också för att tanka med ren biodiesel (HVO100) och även biogas, vätgas och etanol är bränslen som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Reduktionsplikten säkerställer också att biobränslen blandas in i alla drivmedel.

Enligt Bil Swedens analys kan effektivisering av förbränningsmotorerna och en kraftigt ökad andel laddbara bilar i bästa fall minska personbilarnas utsläpp med hela 59 procent till 2030. Bil Sweden räknar då med att 80 procent av alla nya bilar är laddbara 2030. Det förutsätter att laddinfrastrukturen byggs ut, att vi får styrmedel på plats som främjar utvecklingen samt att de skattesubventionerade laddbilar som säljs i Sverige inte, vilket är vanligt i dag, exporteras utan stannar i landet.

Om reduktionsplikten skruvas upp på det sätt Energimyndigheten föreslår kan det tillsammans med teknikskiftet hos personbilarna skapa goda förutsättningar för att nå klimatmålet för inrikes transporter till 2030. Men denna ekvation går bara ihop om de politiska förutsättningarna är på plats.

Vår uppmaning till den svenska regeringen är att genomföra följande åtgärder för att underlätta fordonsbranschens bidrag till att uppnå trafikens klimatmål:

1. Infrastruktur. Bygg ut vägel, kapacitet och effekt i takt med utrullning av fordonen och ge Energimyndigheten i uppdrag att samordna utbyggnaden av privat och publik laddning. Stöd i form av Klimatklivet och Ladda hemma-stöd är fortsatt viktiga för att hålla tempot uppe.

2. Regeringen bör påverka EU så att ökad andel biodrivmedel får räknas in när personbilstillverkarna ska uppnå EU:s krav på minskade koldioxidutsläpp per kilometer. I dag ger användning av biodrivmedel inget bidrag till att uppnå EU:s skärpta krav.

3. Styrmedel vid köp och drift. Förhindra export av klimatbonusbilar till andra länder genom att bonusen måste återbetalas om bilen exporteras till annat land. Lär av Norge och ge styrmedel för att nyttja de renaste fordonen. Inför miljödifferentierade trängselskatter och bro- och parkeringsavgifter för klimatbonusbilar.

4. Skattereform för vägtrafik. Växla på sikt över de skatter och avgifter vi har i dag på fordonen till en smart kilo­meterskatt som kan variera med tid, plats och fordonets miljöegenskaper, vilket är ett mer träffsäkert system där till exempel landsbygden och skogsbilvägar kan få en lägre total skatt jämfört med i dag

Fordonsindustrin självt kommer att arbeta för att fordon finns för att möta den snabba ökningstakten i efterfrågan. Vidare kommer branschen att utveckla energismartmärkning på personbilar i likhet med den energimärkning som till exempel finns på vitvaror. Branschen kommer också att arbeta för en massiv utbildningsinsats för att säkerställa den kompetens inom elektriska drivlinor som behövs för att klara omställningen.

Förutom att bidra med lösningar för fossilfria transporter behöver branschen även se över det egna produktionssystemet och material­försörjning ur ett livscykelperspektiv. Det är en gigantisk utmaning men rätt hanterad kan EU bli ledande i att ställa om bilindustrin till att producera elfordon med alltmer hållbara batterier. Sverige har unika möjligheter att stötta EU:s strategi med hjälp av våra fordonsföretag och snart storskalig batteriproduktion.

Sverige ska bli världens första fossil­fria välfärdsland och en permanent världsutställning för klimatsmart teknik. Det är Sveriges chans att påverka de globala utsläppen.