Nytt projekt ska undersöka behovet av laddning på landsbygden

Omställningen till elbilar har många positiva effekter, där minskad klimatpåverkan, renare luft och mindre buller är de mest uppenbara. Men som med alla omställningar finns också utmaningar. En sådan utmaning är att säkerställa att laddinfrastruktur byggs ut i tillräcklig omfattning inte bara längs de stora vägarna och i städerna, utan även på landsbygden. En annan är att minska avtrycket på klimat och miljö vid tillverkning och återvinning av elbilar och dess batterier. Dessa två utmaningar adresseras under året i ett projekt, som leds av BioDriv Öst och Gröna Mobilister.

De senaste åren har elektrifieringen av Sveriges personbilsflotta tagit fart på allvar. Den indragna bonusen vid inköp av elbilar har förvisso gjort att försäljningstakten mattats av något de senaste månaderna. Samtidigt togs nyligen beslut på EU-nivå om att förbjuda försäljning av bilar med förbränningsmotorer från 2035. Det och mycket annat talar för att vi inom 15–20 år med stor sannolikhet kommer att ha en helt elektrifierad personbilsflotta i Sverige.

En viktig förutsättning för att elbilarna ska slå igenom på bred front i Sverige är att laddinfrastrukturen runt om i landet byggs ut i tillräcklig omfattning. Hur behovet av laddinfrastruktur över landet ser ut och kommer utvecklas framöver är dock en inte alldeles lätt fråga att svara på. Till viss del finns det likheter med vår befintliga infrastruktur med mackar – elbilar behöver precis som bensin- och dieselbilar fylla på med energi längs med vägarna på långresor. Men det finns också stora skillnader, som gör att det krävs nya sätt att tänka och planera vid utbyggnad av laddinfrastruktur.

En stor skillnad är att elbilar går att ladda på så många fler ställen än vid macken. Snabbmatsrestauranger och olika besöksmål är två sådana exempel. Men den kanske största skillnaden är att endast cirka 10 procent av all laddning i dagsläget sker på publika laddplatser, medan resten av laddningen sker vid hem eller arbetsplatser. Det gör det svårt att veta i vilken mängd publik laddning behöver byggas ut på olika platser.

Särskilt utmanande är det att precisera behovet av publik laddning utanför de stora vägarna och städerna, det vill säga de stora delar av landet vi kallar landsbygd. De flesta som bor i landsbygd kan ladda hemma, publik laddinfrastruktur krävs därmed inte i de allra flesta fall för att kunna äga en elbil. Att laddning däremot behöver byggas ut för att skapa förutsättningar för elbilister att besöka landsbygdsområden och passera genom dem på längre resor råder det inget tvivel om. Men hur mycket och på vilka platser är svårare att svara på.

– Vi kommer under hösten att genomföra dialogmöten med aktörer i Uppsala läns landsbygder för att diskutera hur behovet av laddning ser ut. Förhoppningsvis leder det till bättre kunskap om vilken typ av platser i landsbygd det finns behov av laddning på, hur stort behovet är och vilka aktörer som kan vara drivande i att bygga ut publik laddning i landsbygd, säger Lovisa Gustafsson, projektledare på BioDriv Öst.

En annan utmaning i omställningen till elbilar är att minska dess klimat- och miljöpåverkan. En stor fördel med elbilar är att de inte har något avgasrör som släpper ut lokala föroreningar. Men det betyder inte att en elbil saknar negativ påverkan på klimat och miljö. Elbilens största avtryck på klimat och miljö sker oftast när bilen tillverkas, då råvaror till bilen och dess batteri utvinns och förädlas. För att omställningen till eldrift ska bli hållbar hela vägen, krävs därför att biltillverkningen har liten klimat- och miljöpåverkan. Även möjligheterna att återvinna batterier och andra komponenter spelar stor roll i sammanhanget.

Gröna Mobilister, som årligen utvärderar nya bilars miljöpåverkan inom ramen för Miljöbästa bil kommer i projektet att ta fram konsumentinformation om hur hållbara olika elbilar egentligen är.

– Genom att sprida kunskap om klimat- och miljöpåverkan om elfordon hoppas vi kunna öka efterfrågan på de elfordon som påverkar klimat och miljö minst. Förhoppningsvis kan det också bidra till att fordonstillverkarna lägger mer kraft på att minska utsläpp i produktionsledet samt ökar återvinningsgraden i batterierna, säger Victor Bärring, projektledare på Gröna Mobilister.

Projektets mål är att bygga upp kunskap kring båda dessa utmaningar och därmed bidra till ökad hållbarhet i omställningen till en elektrifierad personbilsflotta.