Elvägar – Arbete pågår
Arbete med gemensamma riktlinjer för elvägar pågår på europeisk nivå, särskilt för gränssnittet mellan fordonet och den fasta anläggningen.
Det är två lösningar som är aktuella. I den ena får fordonen strömmen underifrån från skenor i vägbanan och i den andra kommer strömmen uppifrån via en kontaktledning. Det pågår två europeiska projekt för detta, ett för vardera typen av matning. Båda ska standardisera de fysiska och elektriska gränssnitten mellan fordonet och den fasta installationen, men det handlar också om tekniska villkor för systemet som distribuerar elen till vägens kontaktskenor eller kontaktledningar.
Båda projekten drivs i den europeiska standardiseringsorganisationen CENELEC och siktar på att leverera europeiska tekniska specifikationer, TS. En TS är en sorts förstandard som fungerar som utgångspunkt för framtida standardisering. I CENELEC är SEK Svensk Elstandard den svenska medlemmen och det är genom SEK som svenska intressenter – alltså företag, myndigheter m fl – deltar och engagerar sig.
Två projekt
Det ena projektet, CENELEC TS 50712, ska definiera gränssnitt för strömavtagare för överliggande kontaktledning. Trådbussar och andra vägfordon skiljer sig ju från tåg och spårvägar, eftersom det inte finns någon räls som kan leda tillbaka strömmen. Det finns sedan tidigare en europeisk standard för trådbussar, med svensk beteckning SS-EN 50502, men eftersom man nu siktar på landsvägstrafik och högre hastigheter har man valt ett gränssnitt som mer liknar det som används för elektriska tåg. Huvuddragen har tidigare beskrivits i standarden för kontaktledningar för järnvägar, SS-EN 50119.
Det andra projektet, CENELEC TS 50717, behandlar på samma sätt elvägar där fordonet får strömmen underifrån. Det är i gengäld en relativt oprövad teknik. Projektet ska definiera gränssnittet mellan fordonet och den fasta skenan i eller på vägen och ska ange vad som krävs för att upprätthålla elsäkerheten, både i fordon och i matande system. Till skillnad från det förra projektet gäller det här inte bara fordon för kommersiellt bruk. Inget av dem omfattar laddning vid stillastående.
Mellan fordon och nät
Förutom att behandla själva gränssnittet, kommer projekten även att ge en skiss över elvägssystemens uppbyggnad. Strömavtagaren och kontaktledningen är ju skärningspunkten mellan elsystemet i fordonet och det fasta nätet med sina olika funktioner för eltillförsel och övervakning. Särskilt måste man förstås ta hänsyn till att andra fordon och fotgängare uppträder i anläggningen.
Det finns en hel del standarder att använda och att bygga vidare på. För fordonen särskilt från ISO och för gränssnitt och matning från CENELEC och från ISOs äldre systerorganisation IEC. De båda projekten kring gränssnitt drivs i gruppen CENELEC TC 9X, Electrical and electronic applications for railways, där den svenska spegelkommittén är SEK TK 9 Elutrustning för järnvägar och järnvägsfordon. Fler deltagare är välkomna att vara med. Bland de aktuella projekten där finns bland annat ett om vätgasdrivna tåg med bränsleceller.
Andra områden som är aktuella inom standardiseringen är t ex solel och elektriska energilager. Den som inte engagerar sig i arbetet med att ta skriva och uppdatera standarder, utan bara läser och använder dem, kan ha sitt standardbibliotek aktuellt och lätt tillgängligt på nätet, SEK e‑Standard.
Källa: Pressmeddelande Svensk Elstandard