Elflyg öppnar för nya möjligheter
[PRESSMEDDELANDE] Flygets klimatpåverkan behöver minska för att målen inom klimatområdet ska nås, och elflyg kan vara en del av lösningen på sikt. I ett nytt kunskapsunderlag konstaterar dock Trafikanalys att segmentet för elflyg på kort sikt är en mycket liten del av flygmarknaden och därmed de klimatpåverkande utsläppen.
Trafikanalys har på uppdrag av regeringen tagit fram ett kunskapsunderlag om elflyg. Där framgår att utvecklingen av elektriskt drivna flygplan är i ett inledningsskede. Det första elektrifierade flygplanet certifierades av den europeiska luftfartssäkerhetsbyrån, EASA, tidigare i år. Men det, liksom övriga plan som flugit med elektrisk framdrivning, är mindre plan. Enligt de företag som utvecklar eldrivna passagerarplan dröjer det cirka fem år innan sådana kan vara tillgängliga för passagerartrafik.
Den första generationen av elflyg för passagerartrafik kommer att vara plan för högst 19 passagerare med en begränsad räckvidd. År 2019 svarade trafik med plan i den storleksklassen för två procent av flygningarna under 40 mil inom Sverige och för knappt en procent av de totala koldioxidutsläppen från inrikesflyget. Därmed kan vi konstatera att elflyg inte löser luftfartens klimatproblem, men att det på sikt tillsammans med andra åtgärder kan bidra till lösningen.
Elflygplan väntas innebära sänkta driftskostnader som kan medföra att nya linjer etableras. Det ger positiva effekter på såväl tillgänglighet som företagens konkurrenskraft. Framförallt gäller det för linjer som går över hav eller områden med dåliga tåg- eller vägförbindelser. Den marknad som elflygen ska etablera sig på hade redan före covid-19-pandemin ekonomiska svårigheter och de mindre flygplatserna har haft det svårt att klara sig utan stöd från stat och kommuner och ytterligare åtgärder krävs för att stödja introduktionen av elflyg.
I uppdraget till Trafikanalys ingick också att övergripande analysera lämpliga åtgärder för att främja introduktionen av helt eller delvis eldrivna flygplan. Vi konstaterar att det redan finns styrmedel som ger incitament till att investera i elflyg eller andra alternativa tekniker som minskar utsläppen av koldioxid. Trafikanalys rekommenderar vidare att flera styrmedel övervägs och att ett styrmedelspaket, liknande det i Norge, utformas för att skynda på introduktionen av elflyg för att därigenom, potentiellt, sänka luftfartens klimatutsläpp. I det norska programmet finns konkreta tidsatta mål kombinerat med åtgärder inom tre områden, forskning och innovation, riskavlastning vid introduktion av planen på marknaden och stöd till drift.
Trafikanalys uppdrag var avgränsat till flygplan med fasta vingar, men vi redovisar också att det har vuxit fram eldrivna flygande farkoster med annan utformning och delvis andra användningsområden än det traditionella flyget, till exempel drönare. Det som utmärker dessa farkoster är att de utvecklas för en ny marknad av persontransporter. Möjligheterna att starta och landa vertikalt innebär en större flexibilitet för start- och målpunkter och behovet av investeringar i infrastruktur är ofta begränsat.
