Bättre hälsa för boende när bussarna går på el

Boende längs en busslinje i Göteborg mådde betydligt bättre när hybridbussar byttes mot helt eldrivna bussar. Med sänkta bullernivåer minskade också sömnstörningar, trötthet och nedstämdhet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hösten 2019 introducerades bussar med eldrift på busslinje 60 i Göteborg. Det skedde med koppling till projektet ElectriCity som arbetar för hållbart resande i stadsmiljö, med aktörer från industri, forskning och samhälle.

Sträckningen för den aktuella busslinjen är bitvis rejält kuperad. Bullernivåerna från tidigare busstrafik har upplevts som påtagliga, särskilt vid uppförsbackar. Tidigare ljudnivåmätningar har tytt på att störning från lågfrekvent buller förekom i inomhusmiljöer i området.

I vilken mån elektrifierad busstrafik skulle påverka bullernivåerna var oklart, och även hur människors hälsa skulle påverkas. Särskilt viktigt var just det lågfrekventa bullret som har stor störningspotential och är svårt att reducera med fasadisolering eller bullerskärmar.

Svårdämpat buller

– Vi kan störas av olika ljud men bekymret med lågfrekvent buller är att det dämpas i mindre omfattning än höga frekvenser och tränger därför lättare in i bostäderna, även små nivåhöjningar uppfattas som mycket påtagliga, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för den aktuella forskningen.

Studien omfattade enkäter till slumpvis utvalda boende i två faser, före och efter övergången till eldrivna bussar. Hälften bodde längs busslinjen, i stadsdelarna Masthugget eller Lunden. Den andra halvan, som bodde en bit ifrån, utgjorde referensgrupp.

Parallellt gjordes ljudmätningar i ett flertal bostäder, även inomhus, vilket annars inte är standard. Mätningarna krävde specialriggning med tio-tolv mikrofoner i en och samma lägenhet för att ge säkra nivåer av det lågfrekventa bullret.

Förändringarna mellan fas ett och två var tydliga och statistiskt säkerställda. Det gällde både faktiska bullernivåer och vad de boende själva noterade. Exempelvis sjönk andelen som märkte av buller från bussar från 75 till 39 procent. Andelen som stördes av buller i mycket hög grad sänktes från 26 till 5 procent.

Tydlig hälsoförbättring

De upplevda hälsoeffekterna var också tydliga. Andelen som kände sig uttröttade en-två gånger i veckan sjönk från 49 till 39 procent, ner till samma nivå som i referensgruppen. Andelen nedstämda gick från 22 till 17 procent. Betydligt färre sa sig också vara mycket sömniga dagtid.

– Det blev en förbättring, folk mådde signifikant bättre. Även om vi inte med säkerhet kan säga att förändringarna omfattar hela populationen eller består över tid, tror vi att resultaten kan vara generaliserbara i boendemiljöer där busstrafiken utgör en stor del av exponeringen. Givet att också annan trafik i stadsmiljön blir tystare så kan detta påverka folkhälsan, konstaterar Kerstin Persson Waye.

Antalet svarande i studien var 1 326 personer i fas ett, juni-september 2019 (svarsfrekvens 34 procent), och 1 191 i fas två året därpå (svarsfrekvens 36 procent). Svarsfrekvensen var den förväntade.

För att undersöka eventuella skillnader mellan svarande och icke svarande gjordes en uppföljande studie med ett förenklat frågeformulär i gruppen icke svarande. Resultaten visade inga större skillnader i hur bullersituationen uppfattades, däremot var utbildningsnivån och andelen som ägde sin bostad lägre i gruppen som hade valt att inte delta i den stora undersökningen.

Källa: Pressmeddelande

Nyheterna direkt till din inkorg

Få nyheterna direkt till din mail istället. Skickas varje helgfri vardag runt 12.00.